Vår änglahund

Hunden vi hade innan Yambo, var en ståtlig och fin berner sennen. Baileys var en riktigt nalle nästan. Så himla snäll han var! Jag tänker att vi har en hund är på jorden och en i himlen. 

På väggen här hemma har vi kvar en fin bild i ram på honom trots att det i augusti har gått 10 år sedan vi tog farväl. Man glömmer aldrig ens hund, det gör man verkligen inte. 

Vi har bara fina minnen av Baileys. Jag fick tyvärr bara känna honom i 1 år. Synd att vi inte fick fler år tillsammans. 

Sista sommaren haltade Baileys en del. Vi kände en knöl i benet. Den första veterinären (och tillfälliga) vi var hos, trodde att det var en inflammation.Vi fick ge honom medicin. Baileys blev inte bättre och han var ganska så trött. Några längre promenader blev det inte. Vi åkte tills sist till Baileys ordinarie veterinär. Han kände direkt att det var en cancerknöl i benet, men tog röntgenplåtar för säkerhets skull. Vi förstod då att det inte fanns någon annan utväg än att avliva honom. Vi fick tid till att säga farväl. Även om det var riktigt jobbigt, så vet vi att det var rätt beslut. En mardröm för en djurägare, men hunden slapp lida. Baileys blev endast 8 år, men lever ändå kvar på ett vis. 

Han är vår änglahund!