CyclingPulse

Tidigt igår morse var jag och min man på SATS i Torpavallen. Vårt träningsställe saknar tyvärr spinning. Jag tycker det är väldigt synd, då jag tycker att spinning är effektiv träning, det är roligt och framförallt är det jobbigt. Nu kallades inte passet för spinning, utan istället för CyclingPulse. Man fick var sin pulsmätare att sätta under bröstet. Man fick veta ens maxpuls och på en vit duk kunde man följa ens hur hög puls man hade och hur stor procentdel av sin maxpuls man utnyttjade.

Det var otroligt jobbigt, men jag är ändå förvånad över hur bra jag kunde hänga med under passet. Jag trodde aldrig att min puls kunde sjunka så snabbt ändå. Det är ett tecken på bra kondition. Jag kan rekommendera puslträning för att kunna jämföra med en själv och för att ha koll på en själv under passet. Man försökte ju hålla de rekommendationerna som instruktören gav, så man hade riktlinjer att följa även om träningen ändå var individuell. MEN samtidigt kan ju kollen på pulsen ge död åt själva cyklingen. Man behöver å andra sidan inte använda pulsmätare varje gång.